Vi söker en arkitekt och projektledare med intresse för socialt- och ekologiskt byggande. Du vill göra skillnad och vara en del av en rörelse som strävar efter att skapa en mer hållbar och inkluderande framtid, du har engagemang för att arbeta med människor och att vara i den kooperativa sektorn.
Intervju med David Furuholm, snickare, byggpedgog och kursledare som vill bidra till skapandet av en hållbar fredskultur.
Medverkande talare Marwa Dabaeih, arkitekt och forskare, Malmö Universitet (på Engelska), Dan Melander, Bygga och Bo i Natur, Caroline Bergman, Småhusbyn i Uddebo och Romain Minod och Nancy Ottaviano, Quatorze (Frankrike, på Engelska), med Erik Berg som värd.
Den årliga verksamhetsplanen fastställs av årsmötet och är Egnahemsfabrikens främsta instrument för gemensam planering och prioritering av kommande verksamhetsår. Årsmötet 2022 antog en ambitiös verksamhetsplan med högt ställda mål för året, som beskriver såväl den övergripande rörelseriktningen som mer specifika konkreta aktiviteter och åtgärder.
Egnahemsfabriken firar i år fyra år som förening. Sedan starten har vi utvecklat en bred och växande verksamhet med ett ständigt ökande antal medlemmar. Vi har genomfört och deltagit i ett tjugotal byggprojekt och ett stort antal andra projekt, deltagit i samarbeten, själva initierat samverkan, påverkat samhällsdebatten, skapat sysselsättning och genererat möten mellan människor. Vi har samtidigt hela tiden tillsammans utvecklat platsen där vi är verksamma.
När vi nu inleder vår femte verksamhetsperiod kan vi konstatera att vi under det senaste året har tagit stora och viktiga kliv framåt i att sätta föreningen på en än mer solid grund. Vi har vuxit i antal sysselsatta och i genomförandeförmåga. Vi har fortsatt att bredda vår verksamhet och vi har samtidigt hela vägen upprätthållit en god stämning och positiv känsla i verksamheten – vi står fast förankrade med rötterna i vår idé.
Verksamhetsplanen i sin helhet finns att ladda ner och läsa på den här länken.
Intervju med Annika Westerlund, Egnahemsfabrikens expert på hållbara hantverk, arrangör av utbildningar och workshops, samt ständig eldsjäl med omsorg om människor och ting i stort som smått.
Samtliga medlemmar i föreningen Egnahemsfabriken Tjörn hälsas härmed välkomna till 2021 års årsmöte med den ekonomiska föreningen Egnahemsfabriken Tjörn. Vi träffas utomhus på Egnahemsfabriken med hänsyn till rådande restriktioner. för den som vill finns möjlighet att även delta via Zoomlänk.
Följande text är ett utdrag ur rapporten om vårt projekt Eds andra kiosk som nu finns att läsa här.
Demokratin är aldrig starkare än den allmänna insikten om att vi delar ett samhälle med varandra och utifrån detta faktum också oundvikligen har gemensamma angelägenheter – och motsättningar – som vi på något vis måste hantera.
Sedan sin tillkomst har demokratin ständigt varit hotad. På ena sidan befinner sig dess direkta och svurna fiender. Från andra hållet hotas den istället av likgiltigheten inför dess framtid. Redan i slutet av 90-talet tillsattes den stora demokratiutredningen med fd kulturministern Bengt Göransson som ordförande för att svara på frågan om hur demokratin kan vitaliseras för att överleva de kommande 100 åren. Deras svar i korthet (utredningen producerade en hyllmeter av demokrativetenskap) gick ut på att en levande demokrati förutsätter aktiva och delaktiga medborgare. Och aktiva medborgare förutsätter i sin tur öppna arenor och gemensamma angelägenheter. Kort sagt: gränsöverskridande mötesplatser, som får chansen att utvecklas nerifrån och upp.
Hur och var ska de jordnära mötesplatserna skapas? Detta är den svåra nöten att knäcka. För formerna för mötesplatser är i ständig förändring och vi måste därför hela tiden utforska nya typologier av mötesplatser. Och ibland, eftersom tiden tenderar att rör sig i loopar, återupptäcka gamla modeller.
En del av det demokratiska århundradets historia var historien om hur många av de mötesplatser och platser som fanns eller utvecklades i början på århundradet, när demokratin erövrades, efterhand tömdes på sin energi och sin livskraft av en utveckling som rörde sig mot centralisering, professionalisering, kommersialisering,
urbanisering, likriktning och storskalighet.
Lite högtidligt uttryckt ville projektet Eds andra kiosk bidra till att bygga en motmakt mot den utvecklingen och söka sig framåt genom att söka sig tillbaka. Ut i en annan riktning. Den traditionella kiosken i en nytolkning blev vår utgångspunkt och målbild.
Välkommen till Håbol. 69 invånare enligt den officiella siffran (2015). Här har Erik Normark sina rötter och här vill han åter vara när han efter år i storstadsexil återvänder från Kärrtorp i Stockholm till Dalsland. Det var på inbjudan från Erik som detta projektet med att bygga en uppdaterad replika av den gamla kiosken i Ed startade. Erik hade förälskat sig i det gamla huset och börjat drömma om en egen liten kioskbyggnad, något större än originalet, men i övrigt förebilden trogen. I den nya varianten av kiosk är idén att både kunna bo och arbeta på liten yta (16 kvm), med sovrum, arbetsplats och kiosklucka, samt tillgång till ett loft.
Placeringen av Eriks kiosk är tänkt vid vägskälet i Henneviken, några kilometer norr om Håbols kyrka. Ett vägskäl, en grupp brevlådor. En klassisk mötesplats. Landsbygd. En kiosk är en lokal mötesplats i sin ”renaste” form. Byggd kring en servicefunktion som tillgodoser ett eller annat grundläggande behov i vardagen: Snus och korv. Glass och tidning.
Kaffe och bulle. Skydd mot regnet. En ljuspunkt i natten. Stanna och tjöta lite. Sätta upp en lapp med en efterlysning eller inbjudan till Leifs fyrtioårskalas. En punkt man kan spana mot på raggarrundan eller cykla till på turen med familjen.
Genom stödet från ArkDes ThinkTank kunde projektet våren 2021 ta steget från idé till verklighet. Tillsammans med Erik Normark planerade Egnahemsfabriken genom Erik Berg, Tinna, Åsa Isacson och Gustaf Lindfors, NotQuite genom Jessica Fleetwood och Dare2Build genom Emilio Brandao, under våren för gemensam byggnation av Eds andra kiosk.
Under planeringen och förbedelserna inför det praktiska byggandet växte och utvecklades projektet i olika riktningar, såsom ofta är fallet i projekt. En diskussion längs vägen var frågan om kioskens innehåll: fokus på kultur, mat eller boende? Både och? Kulturkiosken var en idé som fanns med oss från starten av projektet i ArkDes regi. Vad innebär kulturkiosk? Ingen visste, vi utforskade begreppet. Hur blir kulturen folklig och till för alla?
Inte akvareller och svårtillgängliga dikter utan raggarrock en kokt med bröd. Kan det vara både och? Det ska vara en bokiosk menade Erik Normark. Vad innebär då det? Får man ens kalla det för bokiosk om huset i denna storlek inte kan godkännas som bostad enligt dagens yt- och standardkrav? Det återstår i skrivande stund att se.
Den stadiga punkten i diskussionerna om vilken sorts kiosk detta skulle vara, var idén att det ska vara just en KIOSK. Innebärande: ett hus med en fönsterlucka vänd ut mot det offentliga rummet, där människor kan stanna till. Ett hus med en stående inbjudan riktad mot förbipasserande främlingar.
Egnahemsfabriken arrangerar sociala byggprojekt i olika former. Ett sätt att genomföra ett bygge kollektivt är i form av en byggbrigad. Detta var den form vi valde för uppförandet av Eds andra kiosk. En byggbrigad innebär i korthet att frivilliga deltagare under en koncentrerad period samlas för att kombinera byggandet av ett hus (eller annan fysisk struktur) med sociala aktiviteter, kultur och lärande. Egnahemsfabriken är inblandade i alla faser av tillblivelsen av sociala byggprojekt och byggbrigader. Från projektutveckling och ritande till genomförande. Egnahemsfabriken tog även i detta fall det övergripande ansvaret för att mobilisera, planera, kalkulera, organisera och leda byggbrigaden sista
veckan i juli, i tätt samarbete med övriga deltagare i projektet.
Vi ville bygga en mötesplats. Men var börjar och slutar egentligen själva mötesplatsen? Och var börjar och slutar projektet? Filosofiska frågor som i praktiken kommit att definiera projektet Eds andra kiosk.
I skrivande stund har kiosken som fysisk punkt ännu inte öppnat. Bygglovsansökan och andra åtgärder i liv och bygge måste falla slutgiltigt på plats först. Men trots det har kiosken redan snurrat flera varv genom bygden, engagerat hela Håbol och figurerat stort uppslaget i alla Dalslands större medier. Och en offentlig mötesplats har den varit i högsta grad för alla oss som var med och byggde huset i slutet av juli, för alla som kom förbi och fikade och pratade under byggveckan, för alla som var med invigningsfesten, för alla som var med och spelade fotboll då byn mötte byggarna. BYGGET i sig har varit mötesplatsen.
Huset, förresten. Det blev ju mer än ett hus. Under planeringen och mobiliseringen var intresset stort för att vara med och bygga. Så stort att vi insåg att det skulle bli trängsel runt ett enda hus och därmed dötid och väntan på att få plats i byggandet. Därför togs beslutet i projektgruppen att istället uppföra två hus. Vi byggde därmed i praktiken Eds ena andra kiosk och Eds andra andra kiosk. Dessa två kiosker var i princip identiska, men då vi valde att återbruka gamla fönster blev det en variation mellan husen i fönster- och dörrmått, samt i färgsättning.
Husen, förresten, det blev ju inte bara två utan TRE hus. Arkitekten Ella Scheer ritade en mycket genomarbetad minivariant av kiosk, i barnstorlek. Denna byggde hon också själv under sista veckan i juli. Eds lilla andra kiosk.
VILL DU LÄSA HELA RAPPORTEN OM BYGGET AV EDS ANDRA KIOSK? Ladda ner projektrapporten som PDF här!
Dela och samarbeta - vägen framåt!
