Från Egnahemsfabriken deltar vi på många olika vis i att driva på omställning, socialt och idéburet byggande och hållbar landsbygdsutveckling, och även att fortbilda oss själva. Mycket händer utan att vi alltid uppdaterar på sociala medier om det. Vi ska försöka bli bättre! I den här artikeln intervjuas några av kooperativets medlemmar och medarbetare om fyra olika aktiviteter de deltog i under förra veckan.
Hållbarhetsinspiration på Festival of Thrift
Louise Ekeroth Simons, arkitekt och specialist hållbara material, reste till England för att delta i Festival of Thrift i Billingham, en hållbarhetsfestival som lockade 30 000 besökare under två dagar. Festivalens tema, ”thrift” – sparsamhet, fokuserade på hur man kan återbruka, laga och skapa, från hudvård till kläder och mat.
– Vi samarbetar med Hemslöjdskonsulenterna i förstudien Det handgjorda hemmet, och vi blev inbjudna för att utforska hur slöjd och arkitektur kan mötas i detta sammanhang, berättar Louise. Hon ser många likheter mellan slöjd och arkitektur i hur båda områdena fokuserar på att tillgodose behov och använda resurser på ett smart sätt.
Louise tar med sig många insikter från festivalen, inte minst hur skapande med enkla medel kan attrahera en bred publik:
– Att vårda, ta tillvara och laga är centrala aspekter av vår resursanvändning. Och lek och allvar kan blandas på ett fantastiskt sätt, vilket festivalen visade på med sina aktiviteter.
Festival of Thrift präglades av olika former av performances, där återbruk och publikinteraktion stod i centrum. Louise imponerades av hur stark community-känsla som byggdes under festivalen och hur teater och musik integrerades med hållbarhetstemat på väldigt smarta vis.
– Det fanns allt från en hel föreställning där publiken tillverkade rekvisita av kartong, till musikstycken spelade på en gigantisk musikmaskin. Skådespelarna rörde sig genom hela festivalområdet och skapade en fantastisk atmosfär.
När det gäller hur dessa idéer kan implementeras i Sverige och på Egnahemsfabriken ser Louise potential för samarbeten mellan många olika områden.
– Vi kan utveckla våra idéer om samskapande ännu mer och visa hur alla kan bidra med små, men viktiga, insatser. Det handlar om att ge många olika ingångar till hur man kan agera och göra skillnad tillsammans.
Projektlotsutbildning för byggemenskapsledare
Tinna Harling, arkitekt och projektledare, deltog under förra veckan i en projektlotsutbildning i regi av Föreningen för Byggemenskaper. Projektlotsar är en ny kompetens som växer fram i Sverige för att stötta byggemenskaper och hjälpa dem att genomföra sina projekt.
– Detta är något som behövs i Sverige om vi vill se fler byggemenskapsprojekt som faktiskt blir verklighet, säger Tinna. Efter att ha deltagit i första tillfället av tre, reflekterar hon över utmaningarna med att leda en byggemenskap: ”Det är en svår väg, men nödvändig om vi vill ha ett mer diversifierat byggande i Sverige.”
Tinna fick stor inspiration från de danska föreläsarna, som ligger långt före Sverige när det gäller byggemenskaper. ”Danmark har kommit mycket längre, och vi har mycket att lära oss av deras sätt att organisera och genomföra projekt.”
Rollen som projektlots kommer att bli allt viktigare i Sverige, särskilt bland arkitekter. För att stötta detta behövs stödjande organisationer med kunskap, mallar och andra resurser. Här nämner Tinna den danska plattformen bofaellesskab.dk som ett gott exempel från Danmark, i Sverige har vi Föreningen för Byggemenskaper, Coompanion och Kollektivhus.nu som motsvarigheter. Även Egnahemsfabriken har kompetens att leda och stötta byggemenskaper.
Som kuriosa kan nämnas att Tinna och Erik från Egnahemsfabriken var med från start när Föreningen för byggemenskaper började planera för en projektlotscertifiering för cirka 10 år sedan.
Byggnadsvårdskonvent i Mariestad
David Furuholm, snickare och byggpedagog, deltog i veckan som gick på Byggnadsvårdskonventet 2024 i Mariestad, en samlingspunkt för bygghantverkare och trädgårdsmästare från hela landet. Konventet erbjöd deltagarna möjligheten att utbyta erfarenheter, bygga nätverk och främja ett sunt förhållningssätt till byggande och kulturarv.
Varför är Byggnadsvårdskonventet viktigt?
– Byggnadsvårdskonventet samlar människor med ett genuint engagemang för hantverk, byggnation och kulturarv. Det finns en ansvarskänsla och en etik inom byggnadsvården som jag tycker saknas i övriga bygg- och trädgårdsbranschen, förklarar David. Han anser att byggnadsvården borde få en större roll i samhället och byggbranschen, och att bygghantverkare och antikvarier borde vara med och utbilda branschen i hållbara byggprinciper.
– Arbetet inom byggnadsvården drivs ofta av lust och engagemang. Det handlar om omsorg, respekt, långsiktighet och kvalitet – något som borde genomsyra hela byggsektorn.
Viktiga insikter från årets konvent
David tar med sig flera insikter från årets konvent, där han bland annat lyfter vikten av att bredda synen på naturen. ”Vi måste se oss själva som en del av naturen och tänka i termer av ekosystem och kretslopp. Denna insikt sprids snabbt och får stort genomslag, vilket var tydligt under konventet.”
Han uppskattade också hur starkt demokrati och engagemang lyftes under evenemanget. ”Det är viktigt att fler engagerar sig och försvarar det demokratiska systemet vi har byggt upp. Många politiker och tjänstepersoner kämpar för det, men vi måste vara fler som aktivt påverkar.”
Möten och upplevelser
David beskriver den öppna och vänliga atmosfären på konventet, där deltagarna visade nyfikenhet och mod att knyta kontakter och bygga relationer som går bortom det affärsmässiga. ”Alla jag mötte var så trevliga och engagerade i att lära, dela med sig och hjälpa varandra.”
Under konventet deltog han i föreläsningar, umgicks med gamla och nya vänner, och fick tid att mingla och njuta av god mat. Det sociala utbytet var minst lika viktigt som de formella inslagen.
Byggnadsvårdens betydelse idag
David understryker byggnadsvårdens betydelse i dagens samhälle, särskilt när det gäller att ställa om byggbranschen till en mer ekologiskt och socialt hållbar sektor. ”Byggnadsvården är demokratisk eftersom den ofta är småskalig och bygger på nätverk och mellanmänskliga relationer. Det handlar om respekt för material, kulturarv och natur, och att bygga med omsorg och kvalitet.”
För David är det tydligt att byggnadsvården spelar en avgörande roll i framtidens byggande, där hållbarhet och ansvar ska stå i centrum.
En tankesmedja om framtidens landsbygd
Ida Karestrand, trädgårdsmästare och landskapsarkitekt, deltog i en tankesmedja arrangerad av SLU, där civilsamhällesorganisationer samlades för att ge input till en ny landsbygdsproposition. Mötet var en del i en längre process för att skapa bättre förutsättningar för utveckling på landsbygden.
– Vi diskuterade bland annat hur projektstöd kan fördelas på ett effektivare sätt för att minska byråkratin och minska risken för små föreningar. Idag är det många som avstår från att söka bidrag för projekt som kan gynna landsbygden, helt enkelt för att det är för krångligt, berättar Ida. Hon påpekar att de som genomför projekt ofta känner sig överväldigade av administrationen, vilket kan leda till att de tappar motivationen för framtida engagemang.
– Det måste finnas ett bättre sätt att hantera detta, och det är viktigt att motverka den känsla av misstro som kan uppstå på grund av byråkratin.
Från tankesmedjan tar Ida med sig att det finns stora poänger med att som organisation inte vra beroende av projektmedel, men också att det är en fördel att kunna vara en lite större organisation som kan söka de medel som finns på smartare sätt, för att inte trötta ut oss och kunna genomföra det vi verkligen vill.
– Jag satt också och funderade en del på vad landsbygdsutveckling verkligen är? Det är på ett sätt allting som stimulerar att människor vill bo och leva på landsbygden och då är boendet essentiellt!
