Allt börjar med maten. Att äta är den mest grundläggande och livsnödvändiga aktiviteten för alla levande djur. För människan, som är en social och kulturell varelse, är maten och ätandet dessutom en aktivitet som förenar oss i grupper, berättelser och upplevelser.
Så är det i familjen. Så är det i kulturer som hålls samman av måltider och mattraditioner och så kan det vara också i det mångkulturella lokalsamhället.
Eftersom mat är en så effektiv mötesplats, som kraftfullt kan riva ner konstlade barriärer mellan grupper och i barriärernas plats istället forma nya gemenskaper, borde vi använda mat mer som gränsöverskridande mötesplatser i vårt samhälle. Men hur gör man då det?
Att etablera bra platser där man enkelt och självklart kan bereda och tillaga mat tillsammans är en bra början. Här behövs både platser inne och ute. Restauranger och kök. Matsalar och rastplatser. Tempel och kojor.
Vi har under året som gått fördjupat oss i att utforska uteköket som typologi och möjlighet, tillsammans med partners på HDK, Göteborgs stad och Bostadsbolaget med flera.
Utekökets särskilda potential och styrka är dess synlighet och lättillgänglighet. När gemensam matlagning och ätande, med uteköket som plattform, kan ta plats i det offentliga rummet, då omformas inte bara gruppen som deltar utan också hela platsen runt uteköket. En yta kan gå omdefinieras från ett otryggt mellanrum till en plats som förknippas med glädje och gemenskap.
Och matens och matlagningens magi spiller över på omgivningen. Röken från en stekhäll signalerar kultur och trygghet. Gruppen som lagar mat påverkar även den som rör sig förbi uteköket, eller den som ser det från sitt lägenhetsfönster.
I Omställningslabbet i Frihamnen utforskar Göteborgs stad och Prototyp Göteborg tillsammans med Göteborgs Universitet och HDK Valand former för hur vi ska leva och ta hand om samhället tillsammans på ett hållbart vis. Tillsammans med forskaren och läraren Helena Hansson och studenter inom det konstnärliga masterprogrammet Embedded Design byggde vi ett mobilt utekök, som studenterna designat, i en tredagars workshop i februari. Extra roligt med denna gruppen var att studenterna hade bakgrund i många olika discipliner: mode, industridesign och ingenjörer, vilket färgade av sig i flera smarta roliga och lite oväntade lösningar.
Det har varit fantastiskt att se hur det mobila uteköket därefter har givit möjligheter till gränsöverskridande möten och rollbyten, när det använts i Omställningslabbet och i anslutning till den flytande kolonilotten Flytevi. I den här användningen har det också i bland annat Maria Bodins och Karl- Johan Nyléns händer, blivit ett pedagogiskt verktyg för att göra synligt och prata om hur vi kan utveckla våra måltider på ett hållbart vis med småskalig närodling från havet.
I stadsdelen Brunnsbo på Hisingen fick vi förtroendet att tillsammans med Community Center Brunnsbo, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter, påbörja omvandlingen av en tom asfaltsplan till en gränsöverskridande och trygghetsskapande mötesplats för kringboende och besökare, med uteköket som spelöppning. I juni genomfördes först designworkshops och därefter en två veckors byggbrigad där ungdomar och barn från området och volontärer deltog.
Här hittade Community Center på att benämna uteköket som ett Tillsammanskök och att se det lite mer konceptuellt: som en typ av mötesplatsfunktion som helt enkelt borde finnas i hjärtat av alla stadsdelar där matkulturer från hela världen finns representerade. Vi behöver tillsammanskök.
Ett bra tillsammanskök ska kunna rymma många matlagande barn och vuxna samtidigt och därför har det hela 12 meters bänkyta med dubbla integrerade grillar och två långa rostfria diskbänkar. I designworkshoparna föddes idén att att fånga upp skölj- och diskvattnet från diskhoarna i en odling,och samtidigt behövde ytan få en en avgränsning i ”ryggen” för att bli ett rum. Därmed fick detta uteköket även stora integrerade odlingslådor där gråvattnet infilitreras och kryddväxter mm kan odlas. Detta har en extra poäng eftersom uteköket i en stadsdel som Brunnsbo även kan vara en resurs för den småskaliga närodling som pågår mellan husen hos Brunnsboodlarna och i Brunnsbo trädgårdskollektiv.
Hjärtat i köket är kanske ändå alltid matbordet; platsen där man sitter ner och äter ihop. Det offentliga matbordet bör inte vara för litet och i detta fallet blev det därför till en massiv pjäs med plats för 16-20 personer, som man både kan stå och arbeta vid och samlas runt för att äta.
I Brunnsbo är uteköket visserligen teoretiskt flyttbart, med ett transportfordon, men det är stort och framförallt är det tänkt att lite mer långsiktigt omdefiniera ett hörn av asfaltsplanen genom sin permanenta närvaro.
”Det blev många fina möten mellan grannar som inte kände varandra sedan tidigare och nu pratade med varandra för första gången. Efterhand under byggveckorna tog två av de närboende över matlagningen i byggköket och bygglunchen ändrade karaktär.”
Redan under byggtiden upplevde vi kraften i maten som mötesplats, när så många från grannskapet kom och åt en daglig bygglunch i vårt temporära byggkök. Det blev många fina möten mellan grannar som inte kände varandra sedan tidigare och nu pratade med varandra för första gången. Efterhand under byggveckorna tog två av de närboende över matlagningen i byggköket och bygglunchen ändrade karaktär; den speglade Nadwas och Samangols matkulturer och erfarenheter och blev en kärlekshandling från dem till sitt grannskap och till gårdarnas barn.
I slutet av juli var uteköket i Brunnsbo färdigt att tas i bruk – även om det såklart kan utvecklas vidare – och det har därefter använts för fester, flerfamiljsaktiviteter och caféservering mm. Vi ser fram emot att följa utvecklingen av strukturer runt uteköket för att det även på sikt ska användas, förvaltas och styras och vidareutvecklas.
Årets två uteköksbyggen har givit både insikter i problem och designlösningar och mersmak på att skapa utekök i sociala byggprocesser som en del i lokal plats- och samhällsutveckling!