Återskapa naturens kylande kretslopp
hhh
Människans användning av fossilt bränsle har lett till att för mycket kol förflyttat sig från jorden till atmosfären. Koldioxid i atmosfären bidrar till växthuseffekten och en ökad temperatur på planeten. Men koldioxid är inte den enda växthusgasen, det finns ett flertal andra. Den procentuellt mest förekommande av dem är vatten. Relationen mellan vattenånga och koldioxid är relativt okänd och vattnets påverkan på klimatet talar vi sällan om. Det vill vi ändra på, för här finns det stor potential till ett effektivt och lyckat klimatarbete!
I takt med att vi förbränt fossilt kol har vi också förstört våra matjordar, frigjort bundet kol i marken och reducerat våra landskaps förmåga att hålla vatten. Det innebär att områden med kompakterad och eroderad mark inte längre kan ta emot nederbörd, utan vattnet rinner ovanpå markytan, ner i diken eller brunnar och transporteras ut i vattendrag och hav. Vattnets väg har ändrats och tidsfönstret från nederbörd till när vattnet når hav och vattendrag har reducerats avsevärt. Om jorden haft kvar sin växtlighet och tjocka lager av matjord skulle vattnet stanna kvar i jorden långt mycket längre än idag. Det skulle förhindra att jorden värms upp till kritiska temperaturer då solen lyser på den. Jordskorpan skulle återgå till att bli ett grönt kylande täcke istället för den nakna, hårda, torra yta den är idag, som nu både absorberar och reflekterar värme och så bidrar till ökad växthuseffekt.
I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinarI am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar
I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.I am text block. Click edit button to change this text. Loremtellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.I am text block. Click edit button to change this text. Loremmattis, pulvinar dapibus leo.I am text block. Click edit button to change this text. LoremLoremmattis, pulvinar dapibus leo.I am text block. Click edit button to change this text. LoremLoremmattis, pulvinar dapibus leo.I am text block. ClickLoremmattis, pulvinar dapibus leo.I am text block. Click edit button to change
hhh
Vi behöver minska våra koldioxidutsläpp. Men de trendigaste lösningarna för att göra det är tekniskt avancerade, ägs och styrs av stora bolag, verkar genom konsumtion och ifrågasätter inte det utnyttjande av natur och människor, samt den överkonsumtion av energi och varor vi lider av idag. Ett ensidigt fokus på grön energi riskerar att möjliggöra fortsatt överexploatering av jordens resurser. Klimatkrisen är även en social kris, en kris i demokrati, ödeläggelse av livsmiljöer och ett massutdöende av arter.
Genom att fokusera på vad vi kan göra lokalt och på vattnet i våra landskaps påverkan på den globala uppvärmningen och den biologiska mångfalden tillför vi en demokratisk aspekt på omställningen till ett hållbart samhälle. Här kan vi som lokalsamhälle tydligare göra skillnad genom att bilda oss – inte minst om vattnets kretslopp och påverkan -, göra lokala insatser och stödja jordbrukare som vårdar och brukar sina marker på ett regenerativt vis. På ett sätt som bygger matjord genom att hålla marken täckt och låta djur beta gräs och skogsmarker, samt låter vattnet verka som den naturliga kylarvätska den är!
Vi tror inte att det finns några enskilt rätta svar, de utmaningar vi står inför kräver en rad åtgärder och att vi är många som engagerar oss. Det största bidrag du kan ge tror vi är att du engagera dig i just det du tycker är viktigt!
Under tre spännande år, 2024 till 2026, kommer projektet, med det formella namnet Vatten som lokal klimatregulator, pågå på Orust och Tjörn med en rad aktiviteter och praktiska försök. Projektet finansieras av Leader Bohuslän tillsammans med Sparbanken Tjörn och Sparbanken Orust.
Målet med projektet är en utarbetad handlingsplan som stödjer lokal omställning till regenerativa jordbruksmetoder, selektivt skogsbruk och förbättrad betesdrift med återställande av hagmarker samt återställande och etablerande av nya våtmarker. Förmedla kunskap om vikten att arbeta med landskapet i klimatarbetet och vattnets betydelse i den globala och lokala värmedynamiken. Samt ha tagit fram ett målgruppsanpassat informationsmaterial.
Mer informaton hittar du på vår hemsida: https://www.sv.se/avdelningar/sv-vast/projekt/vatten-i-vara-landskap-aterskapa-naturens-kylande-kretslopp
Välkommen att kontakta oss eller hänga på och delta i projektet!
I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar
Informationspridning om- och handledning i regenerativt jordbruk. Praktiskt genomförande och folkbildning.
Daniel Noren, kontakt: daniel.noren@sv.se
Leader Bohuslän, Sparbanken Tjörn och Sparbanken Orust.
1,8 miljoner SEK.
2024– 2027