Egnahemfabriken är en verksamhet som består av människor som jobbar tillsammans för att designa och bygga bra saker ihop. Från små strukturer till det gemensamma samhället. Men vilka är det då egentligen som jobbar på Egnahemsfabriken?
Här intervjuas Louise Ekeroth Simons som sedan hösten 2023 är arkitekt och projektledare inom hållbara material på Egnahemsfabriken.
Hej Louise, vem är du?
Jag heter Louise Ekeroth Simons och har varit verksam som arkitekt sedan 2007, både på mindre och större kontor. Mitt första jobb innefattade kartläggning av byggnadsminnen och den grundmurade min önskan att få vara mycket ute i fält och att ha med en välunderbyggd förståelse för utgångsläget in i varje projekt.
Jag bor med min familj i Göteborg och på Billingen, Västergötland. På Billingen har vi ett litet skogsbruk som drivs med plockhuggning med enkla medel. Det är också en arena för självbyggeri och fullskaligt prövande & lärande kring resurssmart byggande, återbruk och restaurering. Handgripligt idétestande – svettigt, utmanande och kul.
Vad driver och motiverar dig som arkitekt?
Hållbarhet, agens och handgriplighet! Jag vill ha ett nära och inbjudande samarbete med beställare och med andra genomförande parter. Resultatet ska vara vårt, inte mitt. Mitt mål är att vara en facilitator, inte en extern designer. Jag vill att det jag ritar ska resultera i bra livsmiljöer oavsett om det är bostäder, arbetsplatser eller lantbruksbyggnader.
Vad är bra arkitektur för dig?
Byggnader och miljöer som inbjuder till aktivitet och skönt varande, byggda av hållbara miljövänliga material och som tillför något till sin omgivning. Mitt huvudfokus ligger på formgivningsprocesser som drivs med användarfokus och på hållbara material med gedigna svar inte bara på vad utan också på hur.
Vad utmärker ett lyckat projekt/uppdrag?
Jag vill säga glädjen hos den som använder det. Att den som kliver in i miljön eller byggnaden längre eller kortare känner sig inbjuden och fri att bruka och vårda det.
Kan du nämna något du jobbat med som du är extra stolt över?
Byggemenskapen Ärlan i Göteborg. Villa Miller Olsson samt familjens eget cirkulära komplementhus som vi håller på att färdigställa.
I Ärlan kom jag in i processen när projektet hade stora utmaningar och kunde hitta kritiska nycklar för genomförbarhet. Byggemenskapsgängets önskemål kring gemensamma utrymmen och bostäderna blev väl integrerade trots en komplicerad resa till målet. (se artikeln Helt ärligt! – Vad vi lärt oss från sju år av byggemenskap på Gråberget i Göteborg)
I Villa Miller Olsson prövade jag för första gången en helt gemensam skissprocess med en mycket engagerad beställarfamilj. Resultatet svarar innerligt mot önskemål, behov, plats och förutsättningar.
I vårt komplementhus på Billingen kunde vi arbeta nästa helt med återbrukade eller närproducerade material. Att få lösa i fullskala ger väldigt välbehövlig input och stimulans. Att med kropp och händer få bygga det som hjärnan kokat ihop är givande på oändligt många plan.
Hur tror du att arkitektyrket kommer att förändras framöver?
Att vi kommer att facilitera ännu mer – vara dem som kopplar ihop önskningar, möjligheter och förutsättningar. Det kommer ställa ännu högre krav på bred kunskap och förmåga att uttolka. AI kommer att påverka vårt område men att formulera utgångsläget och uttolka VAD, VARFÖR och HUR tror jag fortfarande att det kommer krävas en människa till.
Någon som kan skönja det outsägliga och kanske hitta de oväntade svaren.
